Undersökningar och åter undersökningar

Hej alla som orkar läsa :)

Igår och idag var vi på sjukhuset och gjorde ytterligare flera scans på mig (ultraljud för att se hur mina äggstockar har svarat på medicinerna). Tydligen har mina äggstockar börjat producera ägg,
vilket ju är positivt (jag hade ingen aning om de var kapabla till detta eller inte).
Dock så hade den ena äggstocken inte vuxit så mycket som dr Yashodara hade hoppats på men den vänstra såg bättre ut. Där är äggen lite större men min produktion är låg. Vilket kan betyda att enbart ett fåtal (2-4) kommer att kunna plockas ut. Men som Isma säger, allt som krävs är ett guldägg :)

Min medicinering höjdes något och idag gjorde jag ytterligare en undersökning där de inte lyckades se några bra ägg. Så jag fick göra en till undersökning som verkar ha gått bättre med en bättre maskin som kan ta bättre bilder. Två av äggen har tydligen växt lite till, men imorgon fredag får vi vet mer säkerhet om jag ska fortsätta min behandling eller lägga ner den helt.
Tydligen ska äggen växa till något på 20. Nu var de bästa på 14, med halva tiden av behandlingen och resten var på 10 ca. Dr Yashodara är väldigt noggran och kunnig och det känns tryggt att vara hennes patient.

Sedan tog vi lite blodprover (för HIV och hur mina hormonella värden ser ut). Jag är ganska trött av behandlingen och har ont i huvudet men inget som jag inte kan uthärda!

Det blev ingen träff med surrogatmamman då jag misstänker att
kliniken inte vill dra in henne för tidigt om inte min "egg pick up" blir av.

Sedan ska vi även till FRRO (typ migrationsmyndigheten här). Där vi ska fylla i ytterligare papper och få en massa intyg som behövs i processen.

Annars så är folket här väldigt hjälpsamma, alla tittar ganska mycket på oss. Antar att vi ser annorlunda ut :) Något som vi båda är helt förundrade med är att på gatorna finns inte en enda vägskylt eller vägmärken eller trafikljus, ändå hittar de flesta taxina.
Och alla tar sådan hänsyn i trafiken. Alla trafikanter kommunicerar

genom sina tutor och ingen verkar vara arg eller skrika på varandra. Det är ju helt otroligt med tanke på hur många människor som rör sig ute på gatorna varje dag. Hade vi haft samma väglag och icke existerande vägskyltar i Sverige hade alla krockat hejvilt och typ slagit ner varandra varje dag.

Vi har lärt känna en taxicahfför som heter Hashiz, han har kört oss en del gånger fram och tillbaka från kliniken och hotellet. Han berättade att han tillhör det högsta "kastet" och därför är han vegetarian. De som tillhör det högsta kastet får inte äta kött någonsin.
De ska inte besudla sina kroppar med den typen av mat. De som är allra lägst ner i kastsystemet däremot har det något friare men är oftast väldigt fattiga. Han berättade även att de som är lägst ner i kastsystemet har konverterat till Buddism för de vill inte vara
längst ner i systemet. Ganska kul. Så de som var näst längst i systemet har nu hamnat på botten eller?!

Han berättade också att anledningen till att befolkningen växer så som det faktiskt gör i Indien beror till viss del på att om du som Hindu inte har en son så kan du inte komma till himlen när du dör. För det finns ingen som kan bränna din kropp (det är
endast då du kan komma till himmeln nämligen och en kvinna får inte göra detta). Så alla som får flickor försöker få fler barn i hopp om att till slut få en son.

Intressant och ganska knasigt om ni frågar mig!

Hoppas alla mår bra där hemma, saknar er!

PS: på Saras begäran ska jag försöka lägga upp lite fler bilder, Internet är av dålig kvalité så det tar en evighet. Dessutom har vi inte hunnit se så mycket av denna gigantiska stad så vänta er inga mästerverk :) DS

Bildbeskrivning:

Naturbilderna är utsikten från Mariott hotell där vi hälsade på Corrado och Charlotte (paret som preccis fått en dotter). Tydligen bor alla surrogatpar här, bra standard och rymliga lägenhetshotell.
Resterande bilder är från Tuk-tuk färden genom ett skumpande Mumbai.