Flygresan

Dagen (natten) började 01.40 då vi åkte hemifrån för att tanka bilen och hämta upp Rosie och Anki som så snällt har stallt upp på att skjutsa oss till Arlanda.

Självklart blev det ett stopp på McDonalds längs vägen. Vet inte om vi var så hungriga egentligen. Vi hade nog mest fjärilar i magen, för jag minns inte riktigt vad maten smakade. När vi kom fram till Arlanda var klockan ca 05 och hade då 3 timmar kvar till flyget.

Vi checkade in bagaget och gick igenom säkerhetskontrollen utan några som helst problem. Det var skönt, för utan någon egentlig anledning känner jag mig lika nervös varje gång jag ska göra det. När vi passerat taxfreen letade vi på ett Starbucks. Emil tog en Christmas gingerbread-latte, så jävla gott! Själv fegade jag ur och tog samma gamla vanliga latte. Vi satt där och mös till det var dags att gå till boardingen. Nu var det miljoner fjärilar i magen.

Det första planet tog oss till Amsterdam där hade vi två timmar innan vi skulle på nästa plan. Amsterdams flygplats var enorm och självklart skulle vi gå från ena

änden till andra. Två timmar var ganska lite märkte vi när vi kom fram till säkerhetskontrollen som var noggrann och långsam.

Flyget på 9 timmar till Washington gick bra, vi sov ganska mycket men korta stunder. När vi klev av planet skyndade vi oss till migrationskontrollen för vi hade bara 2 timmar på oss. Och vad vi hört innan vi åkt var att det skulle kunna ta flera timmar och att risken att missa sitt plan var stor. Men vi stod i ca 40 minuter. Lite läskigt att gå fram till en snubbe som sitter och bedömer en. När vi satte oss på planet som skulle ta oss till Orlando släppte oron och stressen. Flygtiden var 2 timmar.

Vi landade på en otroligt stor flygplats, fick åka shuttle för att hämta väskan. Tog en stund innan vi hittade till hyrbilen. När vi satte oss i bilen och kopplade in gpsen fick jag en stroke eller två. Den funkade inte! Hur skulle vi nu hitta till hotellet? Vi chansade och körde norrut, och det visade sig vara ett bra beslut trots allt. Vi stannade på Jersey Mikes subs och käkade när gpsen fick för sig att börja fungera och vi var fel på nån kilometer. Väl på hotellet var det bara att duscha och hoppa i säng.